Tyck till

Intresset för ambulansyrket väcktes redan som 16-åring

Kristina är 32 år och arbetar som ambulanssjuksköterska vid ambulansstationen i Bromma. På AISAB har hon arbetat i drygt tre år och hon startade sin karriär inom ambulansen 2012 i Göteborg. Men intresset för ambulansyrket väcktes redan som 16-åring under en kurs i HLR.

Klockan är 08.00 och Kristina har precis börjat sitt pass. Vilka arbetstider har ni på stationen?

 Vi arbetar antingen sju timmar, 14 timmar eller nattpasset som är på tio timmar. Vi har ett måltidsuppehåll på 30 minuter och under en hektisk dag får matlådan följa med till sjukhuset där vi kan passa på att äta efter att vi har lämnat patienten, för att sedan vara redo för nästa uppdrag. 

Hur ser rutinerna ut när ni börjat ert skift?

– När passet startar kontrollerar vi utrustningen i bilen så allt är komplett, till exempel läkemedel, batteriet i defibrillatorn och syrgasväskan. Bilen måste vara komplett och på vägen inom 90-180 sekunder från inkommit larm beroende på prioritet. Behöver bilen tvättas och om vi har tid så gör vi det, sen väntar vi in ett uppdrag. 

Vad är det bästa med ditt yrke?

– Att vi träffar så många olika typer av människor i alla åldrar, det är självständigt och man står inför många utmaningar. Det ena uppdraget är sällan lik det andra, man vet aldrig vad som händer och det är ett väldigt varierande yrke.  

Vad gör du när du inte arbetar?

– På fritiden umgås jag med familj och vänner, sen försöker jag träna när jag hinner. Jag är även intresserad av forskning och skriver just nu en artikel som handlar om föräldrars känsla och delaktighet när deras barn vårdas i ambulans. Föräldrar får alltid sitta med bak i ambulansen om det inte krävs att ytterligare en ambulanspersonal måste sitta med. I sådana fall får föräldern sitta fram.